Nu har jag äntligen fått till ett inlägg om min familj. Ett ganska långt... Det har varit några som frågat om jag kan berätta lite om mina "halv"syskon och "riktiga" syskon bland annat. Så sluta inte läsa för att det ser långt ut! Här står allt ni behöver veta. Det första jag kan säga är att ALLA mina syskon räknas som mina "riktiga". Det finns inget plast/låtsas/bonus och tjaa vad allt nu kallas.
Låt mig börja såhär: När min mamma och pappa bodde ihop så fick dom först mig och sedan Adam. Jag och Adam har alltså vuxit upp tillsammans. När mamma och pappa sedan skilde sig så flyttade mamma ihop med Mikael som hade två barn sedan innan - Amanda och Philip. Då var jag fyra år och Adam två. Det betyder att jag och Adam delade stor del av våran uppväxt med Amanda och Philip.
Pappa flyttade sedan ihop med Karin (då jag fortfarande var fyra) och några år senare så fick dom Alva. På slutet av år 2010 så kom också lilla Beata. Det var alltså på mammas "sida". Hänger ni med?
Eftersom jag och Adam alltid har bott varannan vecka hos mamma och varannan hos pappa så träffar vi allihopa lika mycket. Därför skulle jag aldrig kunna säga att varken Alva, Beata, Amanda eller Philip skulle vara "låtsassyskon". Dom betyder allt för mig. Det är underbart med så många i en enda stor familj. Tyvärr så lämnade Adam oss hösten 2011 som många säkert vet. Det är det värsta jag någonsin varit med om. Han har lämnat ett stort tomrum efter sig och saknaden är fruktansvärd. För det finns ett väldigt starkt band mellan mig och Adam. Det är vi två som har levt tillsammans sedan dagen då Adam föddes.
Jag har ju såklart bara en mamma och en pappa, men jag har ändå fyra föräldrar. Konstigt? Nej men så är det! Och något som är helt fantastiskt är att mamma, pappa, Karin och Mikael är så bra kompisar! Vi reser tillsammans allihopa och träffas över middagar. Det är något som känns väääldigt bra för mig och i allt som hänt de senaste åren.
Slutligen: Min familj är BÄST. Älskar er mest av allt ♥